Det kommer allt färre åhörare (eller kallas det för publik?) till gudstjänsterna. Folk hoppar dessutom av från medlemskap i kyrkan. Varför?
I Kyrkans Tidning står att folk kanske har svårt komma till kyrkan på just söndagar, att man kanske kunda arrangera gudstjänster andra dagar i stället?
En teologie dr Bo Brander menar att man ska fortsätta med gudstjänsterna som vanligt, för det finns folk – de självgående kyrkokristna - som har gudstjänsten som sin första prioritet. De som tycker det finns ett värde i kyrkans liturgi och förkunnelse om Jesus Kristus. Brander menar att man har försökt locka folk med olika slags andra evenemang, men det blir både dyrt och arbetskrävande. Tror inte kyrkan på sin egen gudstjänst kan den läggas ner, menar han.
Jag menar: Mja, inte läggas ned, med förändras, utvecklas – vara mer i takt med tiden!
Jag har på sista tiden varit på en del gudstjänster - och de är lika tråkiga, alla! Mässande om gamla saker… Inget inspirerande alls, rätt meningslöst. Man kan inte ens sjunga med i psalmerna, för de är nya och melodierna obekanta. Varför inte göra något nytt av det hela? Blir det en kyrka bara för ”självgående kyrkokristna” – så vad har det då för värde? Sällskap för inbördes beundran! Man ska väl UT i samhället och förkunna t ex etik, moral, civilkurage. Börja med skolorna – det ska böjas i tid….
Och varför inte mer kultur i våra kyrkor?
Kyrkan kan också prioritera sitt sociala arbete – varav mycket sker i skymundan.
Sen behöver det inte alls bli dyrare anlita prima föreläsare och inspiratörer. Dessa betalas ju per gång och torde bli billigare än att anställa en månadsavlönad präst. Det finns ju flera präster och komministrar etc i församlingarna.
Varför inte göra undersökning bland medlemmar, t ex: Vad förväntar du dig av din kyrka? Varför går du inte oftare i kyrkan (än vid typ bröllop, dop, begravning etc)?
Gudstjänster och religion… det kommer att dö ut. Det kan inte vara en massa teologer som läst sig sönder på bibeln och som nu sitter och mässar om sitt.
Tar inte kyrkan och moderniserar, så försvinner svenska kyrkan helt.
Säger jag, medlem i svenska kyrkan, men som inte går till kyrkan frivilligt.
_ _ _ _ _
I kyrkotidningen står också att man inte får begravas med sitt husdjur eller ha djurets namn på gravstenen. En man avled och hans bästa kompis var katten Findus, som också begrovs i samma grav. Men se, när det sen kom till gravstenen, så blev det stopp! Inga små kattnamn på stenen!
Varför, kan man undra - varför får inte djur begravas, om de varit den avlidnes älsklingskompis?
Tycker Gud inte om djur?
(Ändå uppger tidningen att man vet att djur begravs på kyrkogårdar, i lönndom - men skriver man djurets namn på gravstenen, så blir det liksom för uppenbart......)
