Har läst ut två böcker:
Utrensning av Sofi Oksanen
Om Estland i början av 90-talet, brytningen mellan sovjetockupationen och fria Estland. Sägs vara litterär sensation. Vet ej varför.
Boken är bra, kapitel för kapitel kastas man mellan olika decennier i Estlands liv – från 1939 till 1990-talet. Blir spännande – litet av ”kriminalroman” – men för egen del hade jag gärna skippat det spännande och traffickingen.
Bra att det kommer skildringar av Sovjets förtryck!
Skynda att älska av Alex Schuman
Hade det inte varit en ”kändis” som skrivit boken, så hade den ju inte varit så himla intressant att läsa. Nu vill man ju kika in i kändisens liv. Tanke: Livet är kort och alla har väl mer eller mindre dödsångest. Alex hade det, eftersom han inte ville prata om eller tänka på sin far under flera år.
Och på faderns dödsdag var båda Alex och lillebror Kalle fulla och befann sig på något Stureplansställe. Visst kan det ta fram skuldkänslor.
Det har sagts tidigare, men även jag slås av att mamman Lizette beskrivs så kall: rökande och ger ifrån sig litet frånvarande repliker, sysslar mest med korsord. Hon verkar inte vara där för sina barn. Kanske därför Kalle och Alex är som dom är…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar