Carolina Gynnings nya bok, Laura, flickan från havet, har kommit ut. På ett förlag, som ägs av Bladh, en gammal väninna till Gynnings mamma. EN recension har skrivits, såvitt jag kan se på nätet, och den är skriven av samma kvinna, Bladh - Gynnings mammas väninna.
Det är så man blir "författare" i dagens Sverige! Man ska vara kändis och ha ett nätverk. (Första boken kom väl ut på mammans förlag, eller hur var det nu?)
Förlagen tar bara emot kändisars manus numera. Manus som i många fall skrivits av spökskrivare. Andra göre sig inte bevär!
Säger jag, som blivit refuserad. (Men jag ger mig inte!)
Well, well....vad mer att reta sig över?
Kyrkan har gjort en stor medlemsundersökning, där det visade sig att 90 procent hade en svag personlig relation till kyrkan, bara 15 % av medlemmarna tror på Jesus krisus. Varför är man egentligen med då? Jo, på grund av traditionerna. Det innebär väl dop, bröllop, begravning, kanske julotta. Kyrkorummet kanske också.
Vad som ansågs viktigare än gudstjänsterna och mässandet, det var "det sociala", d v s diakonin. Ut i samhället med sig, kyrkan! Diakonin har också tagits upp i kyrkotidningen - att varför måste en präst vara överhuvudet i församlingen - kan det inte vara diakonen som är chef? (Hädiska tanke)
Jag tycker kyrkan/församlingarna ska göra undersökning: vad vill medlemmarna att församlingen ägnar sig åt? Ska det vara fler gudstjänster - med ett fåtal åhörare - eller ska kyrkan ägna sig åt annat, också? Etik, moral. Inte direkt att härbärgera papperslösa. Men annat. Glädje, frid - kanske en aaaning av det som New Age ägnar sig åt.....det mentala.... Jag funderar ett New Age är nog bitar som fallit från kyrkans bord och som kyrkan inte ägnat tillräckligt med energi åt......Visst!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar